Alexandersteatern i Helsingfors invid Bulevarden är helt och hållet uppförd av tegel från Bomarsund.
Nationaloperan var inrymd i fastigheten innan den nuvarande stod klar.
Fastigheten ägs i dag av Helsingfors stad.
Bild från teatern.
Tegel från Bomarsunds fästningsruiner användes under lång tid för uppförande av många monumentala byggnader. Vi vet sedan tidigare att tegel användes för uppförande av Uspenskijkatedralen i Helsingfors.
Uspenskij katedralen uppbyggd av tegel från Bomarsunds fästning.
Då jag en dag bläddrade i det Digitala Tidningsbiblioteket fann jag följande artikel angående försäljning och borttransport av tegel från Bomarsund för byggandet av en teater i Helsingfors. Den som skulle komma att benämnas Ryska teatern och kom sedermera att heta Alexandersteatern.
För att få mera information om saken tog jag kontakt med verksamhetsledaren för Helsingforssamfundet,
Rolf Martinsen och han gav mig följande klara besked:
Den ryska teatern, (statliga ryska Alexandersteatern) vid Bulevarden byggdes helt och hållet av tegel från Bomarsund. Teatern blev färdig 1879 och var ritad av ryska ingenjörsgeneralmajoren Mihail Frolov. Enligt fredsfördraget i Dorpat kom Alexandersteatern i finska statens ägo och användes av finska nationaloperan ända tills det nya operahuset stod färdigt. I dag används teatern av Helsingfors stad som kulturcentrum.
Brännklintsbasen,foto av Ståhlberg från ca 1880.
Då man studerar gamla fotografier tagna från Bomarsunds fästnings område dvs. huvudfästet och baserna kan man se att enorma mängder tege och sten har lösbrutits och forslats bort för olika slag av monumentala och olika slag av hus på fastlandet och även på Åland.
Brännklintsbasen
fotograf Bodnar år 1890. Här ser vi hu basen har krympt i omfång.
Wiklunds handelskvarter invid Salutorget i Åbo.
Inne på denna gård har uppförts en byggnad med tegel från Bomarsund.
Åbo Underrättelser den 29.8 1907
Magasinet inne på gården hvilket är så tillvida historiskt ryktbart, att det är uppbyggt af tegel från Bomarsunds fästnings ruiner, kommer äfven att undergå förändringar.
Trefaldighetskyrkan i Vasa.
Med allra största sannolikhet är uppförandet av denna kyrka gjord med tegel från Bomarsund.
Historiken vet berätta att denna kyrkas uppförande startade på 1850-talet men avstannade och det på grund av dåliga tegel som rasade ned. Åren 1862-1862 startade så uppmurandet igen och dessa årtal råkar vara exakt samma som uppförande av Wasastjernska palatset i Vasa.
Minnen och sägner från Bomarsund
Kapitel försäljning av tegel och sten från ruinerna.
Den 29. 7. 1861 läser vi följande i Finlands Allmänna Tidning: Sveaborgs Ingenjörskommando kallar härmed till auktion å nämnde kommando den 29 juli och slutauktion den 2 augusti hvarest kommer att försäljas å Bomarsunds ruiner på Åland befintliga sönderbrutna tegel och valfver. Kommando chef Ingenjörsöverste Bredow.
Nu igångsattes en huggsexa om de enorma mängderna tegel och sten som fanns i Bomarsund och under årtionden skulle väldiga mängder material bortskeppas därifrån. De rester vi ser i dag av Bomarsund är en mycket liten del av de ursprungliga tegel och stenmassorna. I synnerhet Prästötornet är helt bortsopat. Detta kan man konstatera om man jämför gamla fotografier och vykort.
I Hufvudstadsbladet av den 21.9. 1875 kan vi läsa följande: Ryska Teatern härstädes ha enligt samma korrespondent, för uppförandet av ett theaterhus av sten genom generalguvernörens medverkan fått ett anslag ( ifrån Petersburg ) av 25 tusen rubel. Teglen hämtas från Bomarsund kostnadsfritt genom marinministerii försorg. För ryska theaterhuset ha i dessa dagar de första resorna från Bomarsund hit anlänt, bogserande av Brandvaktskanonslupen "Karthun".
I samma ärende läser vi i Morgonbladet av den 27.3. 1879: Ryska Teatern. Vår nya teater lär ha kostat blott 400.000 mark. Teglen till den är som bekant tagna från det finska statsverket tillhöriga ruinerna vid Bomarsund derifrån ryska kronans kanonbåtar hemtat dem. Huruvida den lösknackande och transporten ställt sej billigare än här beställda tegel må kunna betvivlas. Huset skall bliva färdigt till hösten.
För att få lite information om denna fastighet tog jag kontakt med Rolf Martinsen på Helsingforsföreningen. Han ger mej följande besked: Den ryska teatern ( statliga ryska Alexandersteatern ) vid Bulevarden byggdes helt och hållet av tegel från Bomarsund. Teatern blev färdig 1879 och var ritad av ryska ingenjörsgeneralmajoren Mihail Frolov. Enligt Dorpats fredfördrag kom Alexandersteatern i finska statens ägo och användes av finska nationaloperan ända tills nya operahuset blev färdigt. I dag används teatern av Helsingfors stad som kulturcentrum.
I Dagens Nyheter av den 27.5. 1878 läser vi om en stor auktion: Vid auktion som anställdes hos kronofogden i Ålands härad samtidigt med auktionen i Åbo Landskontor den 16 innevarande maj å qvarblivna byggnadsmaterialier ( huggen sten och söndrade tegel samt omkring 1.200.000 hela sådana från tvenne torn och en mur af Bomarsunds förra fäste på Åland, gavs högsta anbudet av landthandlaren A Borisoff med 5.015 mk.
Denne Borisoff hade troligtvis näsa för affärer och kunde sin marknad för i samma tidning av den 18.5. 1878 läser vi: Vid auktionen som i förrgår å landskontoret i Åbo anställdes å qvarblifne byggnadsmaterialier ( huggen sten och söndrade tegel) samt omkring 1.200.000 hela sådana ) från tvenne torn och en mur af Bomarsunds förra fäste på Åland inropades allt detta för finska stadsverkets räkning för 3.200 mark. Alltså Borisoff vann budet och frågan är till vem sålde han teglen?
Att många fastigheter på Åland byggts med tegel från Bomarsund är redan känt och en av dem uppfördes på Haga kungsgård i Saltvik.
I tidningen Finland av den 17. 2. 1890 läser man följande aktstycke:
Bomarsunds fästningsruiner ha varit utsatta för vandalism, i det arrendatorn af Haga kungsgård agronom H. Lignell låtit från fästningens lemningar såsom hvalfven i kasematterna m.fl. ställen nedbryta tegel som bortförts för att används till byggnadens uppförande å berörda kungsgård. Agronomen hade visserligen af Senaten utverkat tillstånd att från fästningen afhämta tegel men att sådant dock endast finge tagas från dervarande grushögar. I anledning häraf tilltalades vid innevarande års lagtima ting med Sund o Vårdö socknars tingslag agronom Lignell utav tjänsteförrättande kronofogden Palin för berört olofligt förfarande och till den agronomen Lignell att härav böta 150 mark samt ålades han dessutom att utbetala särskilda ersättningar.
Nuvarande arrendatorn på Haga kungsgård Hans Mattsson berättar att huset är troligtvis det uthus som revs på 1960-talet och som tidvis använts som arbetarbostäder.
Helsingfors Dagblad
Bomarsunds fästnings ruiner. På derom gjord ansökning har senaten tillåtit arrendatorn av Grelsby kungsgård i Finströms socken Johan Daniel Lindeman att för uppförande af en ny mejeribyggnad samt för verkställande af andra å berörda kungsgård nödiga byggnadsarbeten ifrån Bomarsunds fästnings ruiner lösbryta och till kungsgården afföra erforderligt belopp tegel.
Hufvudstadsbladet den 1.6. 1876
En kommendering af 91 infanteriregementet bestående af 4 officerare och 150 man kommer snarligen att från Sveaborg afsändas till Åland och förläggas i närliggande byar omkring Bomarsunds f.d. fästning för utletande af teget och granitsten från dess förstörda verk berättar ÅU.
Så vad vi ser här är att man inte bara tog tegelstenar från fästningen utan även granitstenblock. Detta förklarar den stora minskningen av även dessa stenar runtom på fästningsområdet.
Johan Granlund
Mera tegel från Bomarsund - ladugården på Lofsdal gård i Pargas
En bit ifrån huvudbyggnaden ligger den stora ladugården. Den 33 meter långa ladugården uppfördes 1869 av tegel från Bomarsunds fästning som bombades på 1850-talet. Korna försvann från gården vid 1980- talets början men idag kan den ljusa och rymliga gamla ladugården hyras för bröllop och andra större fester.
Även landskapsgaraget i Godby är uppfört av tegel från Bomarsund. Detta enligt en artikel i Tidningen Åland av år 1955.
Enligt muntlig uppgift av en person som numera bor i Godby men som växte upp i Åbo byggdes även Saluhallen i Åbo upp av tegel ifrån Bomarsund. Om det gäller fasad eller för inre väggar är okänt.
Saluhallen invigdes år 1896 och dess arkitekt var Gustav Nyström. Den är 119 meter lång och 30 meter bred samt 13 meter hög. Utgångar till Eriks- och Slottsgatan.
En man ringer upp mig och berättar att även Vårdö prästgård är uppförd av tegel ifrån Bomarsund och det stämmer då jag tänker efter. Här i bild.
Ommurat denna artikel den 21 november 2013
Johan Granlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar