Belangers skiss
I juni år 2004 finns i Åland en notis om att Kjell Ekström funnit en konturetsning av Belanger från år 1798 föreställande hamnen i Bomarsund. Enligt artikeln ser vi att Ålansbanken lovade köpa tavlan som nu finns i dess samlingar.
Då jag närmare studerade bilden började jag fundera över om detta var med sanningen överensstämmande. Belanger kunde säkert ha färdigställt den i Bomarsund under sin resa över Åland år 1798. Min åsikt är att Belanger tecknade av den första hamn han kom till på Åland nämligen Marsund i Hammarland Frebbenby emedan de flesta som ankom som resande med större fartyg än postrotarnas båtar till Åland på den tiden lade till vid bryggan i Marsund. Detta finns omtalat i flera olika reseberättelser.
Vad vi däremot är överens om är att det landområde i bildens mitt med en väderkvarn är något Belanger fantiserat dit, troligen någon väderkvarn han såg på sin färd över Åland och ville få med.
Så ser blickfånget ut i våra dagar i Marsunds hamn. Det höga berget är exakt avbildad på Belangers skiss. De skrevor i berget som där finns är så gott som exakta. Det båthus i bildens mitt är exakt på samma ställe som på 1700-talet och nuvarande hamnbrygga är exakt på det stället där båtarna står i Belangers skiss. Den postbrygga som finns i skissen och dit postbåten kommer är bakom alarna i bilden. Att där har varit en postbrygga kunde ortsbor berätta för mig och att denna brygga revs i medlet av 1900-talet för nybyggnation av sjöbodar.
Denna bild av hamnen i Marsund är tagen år 1930 och här ser man den gamla postbryggan till höger exakt på samma ställe som i Belangers skiss.
I senare tid har en del av berget till vänster bortsprängts för att göra vägen rakare.
Här ser vi hamnområdet i Bomarsund. Jag kan inte med bästa vilja i världen tro att detta är den vy
som Belanger skissade som huvudmotiv för sin teckning. Berget till vänster är ju en liten flack bergskant. Här har aldrig något båthus stått endast ett litet magasin till höger om flaggstången i bild.
Den s.k. ångbåtsbryggan här är till höger och var en djuphamn där man sedermera lade till. Inte en stenbrygga som är utkastad dimensionerad för en postbåt.
Dessa tankar föranleder mig så att i en stor artikel i Nya Åland av den 7 juni år 2006 redovisa mina åsikter i frågan. Ganska snabbt d.v.s. den 8 juni skyndar sig Håkan Skogsjö att gå i polemik med mig och påstår i rubriken att: "Visst skissade Belanger i Bomarsund". Han påstår där att vägen till Bomarsunds brygga är nybyggd och att visst finns det i vattnet norr om bryggan tydliga lämningar efter olika träkonstruktioner (han visar en bild av några kölhalningsplankor under vattnet) och att mitt påstående om att några båthusbyggnader aldrig funnits där är helt fel.
Nä, gamla fotografier från 1900-talets början visar att vägen till Bomarsunds brygga är densamma som i dag.
Min åsikt är fortfarande att, där norr om Bomarsunds brygga, aldrig funnits båthus. De pålar man drivit ned i sjöbottnen skulle i så fall komma att stå kvar i hundratals, kanske tusen år.
Efter denna min lilla kampanj för att förklara Belanger skiss har två praktiga bokverk färdigställts.
Den första var boken om Bomarsund av Örjans, Skogsjö och Robins och senare utkom Det åländska folkets historia av Stig Dreijer.
Båda dessa publikationer innehåller den diskutabla åsikten att målningen är från Bomarsund.
Man till och med kan identifiera postrotemännen i båten.
Undertecknad som tidigare styrelsemedlem i Bomarsundssällskapet och medlem har haft som ledstjärna att alltid dra fram Bomarsund i alla sammanhang. Men jag anser också att man inte skall pådyvla den händelser som inte är med sanningen överensstämmande.
Detta föranledde mig att skriva nedanstående brev till professor Stig Dreijer.
Skissat i Godby den 16 december år 2016
Johan G. Granlund
Brev till professor Stig Dreijer angående Belangers bild 18.2.2011
I juni år 2004 finns i Åland en notis om att Kjell Ekström funnit en konturetsning av Belanger från år 1798 föreställande hamnen i Bomarsund. Enligt artikeln ser vi att Ålansbanken lovade köpa tavlan som nu finns i dess samlingar.
Då jag närmare studerade bilden började jag fundera över om detta var med sanningen överensstämmande. Belanger kunde säkert ha färdigställt den i Bomarsund under sin resa över Åland år 1798. Min åsikt är att Belanger tecknade av den första hamn han kom till på Åland nämligen Marsund i Hammarland Frebbenby emedan de flesta som ankom som resande med större fartyg än postrotarnas båtar till Åland på den tiden lade till vid bryggan i Marsund. Detta finns omtalat i flera olika reseberättelser.
Vad vi däremot är överens om är att det landområde i bildens mitt med en väderkvarn är något Belanger fantiserat dit, troligen någon väderkvarn han såg på sin färd över Åland och ville få med.
Så ser blickfånget ut i våra dagar i Marsunds hamn. Det höga berget är exakt avbildad på Belangers skiss. De skrevor i berget som där finns är så gott som exakta. Det båthus i bildens mitt är exakt på samma ställe som på 1700-talet och nuvarande hamnbrygga är exakt på det stället där båtarna står i Belangers skiss. Den postbrygga som finns i skissen och dit postbåten kommer är bakom alarna i bilden. Att där har varit en postbrygga kunde ortsbor berätta för mig och att denna brygga revs i medlet av 1900-talet för nybyggnation av sjöbodar.
Denna bild av hamnen i Marsund är tagen år 1930 och här ser man den gamla postbryggan till höger exakt på samma ställe som i Belangers skiss.
I senare tid har en del av berget till vänster bortsprängts för att göra vägen rakare.
Här ser vi hamnområdet i Bomarsund. Jag kan inte med bästa vilja i världen tro att detta är den vy
som Belanger skissade som huvudmotiv för sin teckning. Berget till vänster är ju en liten flack bergskant. Här har aldrig något båthus stått endast ett litet magasin till höger om flaggstången i bild.
Den s.k. ångbåtsbryggan här är till höger och var en djuphamn där man sedermera lade till. Inte en stenbrygga som är utkastad dimensionerad för en postbåt.
Dessa tankar föranleder mig så att i en stor artikel i Nya Åland av den 7 juni år 2006 redovisa mina åsikter i frågan. Ganska snabbt d.v.s. den 8 juni skyndar sig Håkan Skogsjö att gå i polemik med mig och påstår i rubriken att: "Visst skissade Belanger i Bomarsund". Han påstår där att vägen till Bomarsunds brygga är nybyggd och att visst finns det i vattnet norr om bryggan tydliga lämningar efter olika träkonstruktioner (han visar en bild av några kölhalningsplankor under vattnet) och att mitt påstående om att några båthusbyggnader aldrig funnits där är helt fel.
Nä, gamla fotografier från 1900-talets början visar att vägen till Bomarsunds brygga är densamma som i dag.
Min åsikt är fortfarande att, där norr om Bomarsunds brygga, aldrig funnits båthus. De pålar man drivit ned i sjöbottnen skulle i så fall komma att stå kvar i hundratals, kanske tusen år.
Efter denna min lilla kampanj för att förklara Belanger skiss har två praktiga bokverk färdigställts.
Den första var boken om Bomarsund av Örjans, Skogsjö och Robins och senare utkom Det åländska folkets historia av Stig Dreijer.
Båda dessa publikationer innehåller den diskutabla åsikten att målningen är från Bomarsund.
Man till och med kan identifiera postrotemännen i båten.
Undertecknad som tidigare styrelsemedlem i Bomarsundssällskapet och medlem har haft som ledstjärna att alltid dra fram Bomarsund i alla sammanhang. Men jag anser också att man inte skall pådyvla den händelser som inte är med sanningen överensstämmande.
Detta föranledde mig att skriva nedanstående brev till professor Stig Dreijer.
Skissat i Godby den 16 december år 2016
Johan G. Granlund
Brev till professor Stig Dreijer angående Belangers bild 18.2.2011
Ärende Belangers bild
Undertecknad har i dagarna" betat av" Din bok, Det åländska folkets historia:
Frihetstiden och den gustavianska tiden 1721-1808.
Från bokens första blad till den sista formligen njöt jag av Din penna som flög fram över raderna fullspäckade med otrolig visdom. Jag hörde i tiden Din far tala och Du har fått hans talekonst i pennan.
Men kapitlet "På krogika landsvägar och stormiga hav" utgör ett litet undantag. Undertecknad hade i den åländska tidningspressen i god tid före Din boks publicering påtalat att Belangers bild från Bomarsund inte med sanningen är överensstämmande. Likaväl finns denna lögn framställd i två nästan samtidigt utkomna bokverk utgivna, den ena av Dig och en annan av Jerker Örjans. Jag hävdar att Belangers bild är tecknad i Marsund icke i Bomarsund.
Belanger kan tänkas suttit i Bomarsund och fullgjort sitt verk och för en fransman är dessa ortnamn nästan lika vill jag hävda.
Under 17-hundratalets sista hälft ankom de flesta skutor med destination Åland till Marsund till skillnad från postrotarnas båt som landsteg i Storby. Dessa Roslagsbåtar med sina passagerare steg iland i Marsund och omhändertogs av köpman Sittkoff därstädes. Han etablerade sig där och byggde upp en lönande gästgiveri och handelsverksamhet därstädes. Stora informationsskyltar vid kajen informerar ännu i denna dag om detta faktum.
Om detta finns ingenting omskrivet i Din bok. Varför?
Då jag i tidningspressen en dag får läsa om att Kjell Ekström hittat en bild av Belanger som föreställer postbryggan i Bomarsund började genast klockor ringa i mitt huvud. Här är något som inte stämmer. Bomarsund i all ära, där har jag under simlärare Snällmans ledning som barn lärt mig simma och som tidigare medlem i Bomarsundssällskapet, vill jag i alla sammanhang framhävda denna plats, men pådyvla den händelser som inte hänt är för mig främmande.
Denna teckning som Ekström hittat och fått Ålandsbanken att betala är inte från Bomarsund, den är nedtecknad i Marsund. Detta faktum ser vem som helst och jag har talat med proffstecknare i saken och de säger samma sak. Teckningens viktigaste detaljer, det anslående berget till vänster och båthusens placering i blickfånget är exakt till hundra procent återgivet. Detaljer runtom är oviktiga. Det att en postroddbåt kommer från höger i ett sund är inget ovanligt, det kan stämma i alla sund, såväl i Bomarsund som annorstädes. Om vi skall diskutera postroddarna så undrar man ju varför de kom från Prästö i så fall, men från Eckerö stämmer det bättre.
Vid studium av hur båthusen var placerade i slutet av 18-hundratalet kan man konstatera att tecknaren har återgivit bildvinkeln exakt huru den är än i denna dag, se bifogade bilder.
Underteckanad gav i en artikel i tidningen Åland min syn på detta men Håkan Skogsjö gick omedelbart i en motartikel emot mig och påstod att han varit och sett huru det kan skönjas båthusgrunder till vänster om nuvarande bryggan i Bomarsund.
Detta påstående är rena lögnerna. Ett båthus grundfundament finns i sjöbottnen i tusen år om inte mera. Till vänster om ångbåtsbryggan i Bomarsund har aldrig funnits några båthus och kommer troligtvis aldrig att finnas, ej heller någon brygga där angörande Roslagsbåtar lagt till. Däremot finns dessa båthus kvar i Marsund, påbyggda med nya dito.
Undertecknad har alltsedan barnsben känt till bergets höjd i Bomarsund och kan konstatera att det är ungefär en ( 1 ) meter i höjd till skillnad från Marsund som är betydligt högre. Marsundsberget har samma profil som Belanger tecknat det och man kan t.om. urskilja bergsskrevorna som förstås är likadana som i dag och huru nya tallar har vuxit upp där på samma platser. En del av berget är bortsprängt men man kan föreställa sig hur det varit tidigare.
Men vad som allra mest förundrar mig är hur Du kan skriva att: På väg mot bryggan kommer två män som konkar på en låst koffert och en stor säck. Den ene är klädd i uniform och bär sabel. Det måste vara postiljonen - han hette Anders Lindholm vid denna tid och bodde i närbelägna Finby osv. Min fråga är om detta är en vetenskaplig och historisk sanning med beaktande av ovanstående fakta! Hur kan Ni skriva en sådan harang i Er annars så väldokumenterade bok?
Min bedömning är att sådant kan amatörer göra men icke personer med professorstitel.
Ni har låtit Er förledas av historiker som vill göra penningar på sitt gebit och detta gör Er bok stor skada.
Bilderna 1 och 2, ovanifrån är tagna i Marsund och den nedre är från Bomarsund.
Jag ber här tittarna bedöma själva vilken av platserna avbildade Belanger?
Det högra synfältet är lika i båda fallen, vi ser vatten och ett sund med ett land på andra sidan.
Av Belangers teckning ser vi tydligt att bildvinkeln är exakt densamma för Marsund.
Till vänster i bild ser man skutorna med sina master liggand invid en brygga och ett båthus invid. Man ser även ett högt berg avteckna sig till vänster och detta berg finns kvar i dag, dock har en liten flisa bortsprängts av dess yttersta udde. Man kan t.o.m se att de bergssprickor och bergsryggar som Belanger avritade är de samma som i dag.
I Bomarsund finns ett litet hus invid stranden och detta hus finns även på gamla vykort från 18-hundratalet. Däremot finns det inte rester av och har aldrig funnits båthus till vänster om bryggan i Bomarsund.
Att påstå att Belangers bild är från Bomarsund är därmed ett falsarium och uppgifterna borde återkallas.
Ansett den 27 januari år 2013
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar