Strömfisket i Finby Åland

Hans Hanssons skattläggningskarta från 1650 och Finby ström.

Strömfisket i Finby är mycket anrikt.

Strömfiske är en gammal tradition i landskapet och om det finns belagd åtminstone från 1500-talet. 

Johan Granlund skriver här om gammalt strömfiske i Finby och om det han själv varit med om.

Då vi var unga grabbar på 50-talet, brukade vi varje år samlas i stora skaror vid Finby strömdike för att med håv fånga idar som i väldiga mängder ssteg norrut i viksystemet för lekning. Varför det var just idar som lokade oss berodde väl på att dessa "kraftpaket" hos oss grabbar lockade fram en grynde fiskeinstinkt.

Iden har sedan gammalt kallats för "skitfiske" men den är inte alls oväven då den välsaltad, inpackad i tidningspapper rökes på glödande kol. Längre fram emot sommaren steg även braxen i strömmen och flera av oss skulle framöver vistas i dessa områden under många år med jakt oh fiske. I själva strömfåran lade vi också ut katsor och ryssjor som vi vittjade under tidiga morgnar men ibland fann vi dessa bragder tömda av någon somn varit ute ännu tidigare. Att denna sedvänja hade månghundraåriga anor hade vi förstås ingen aning om trots att man hört "de gamle" tala om fiskei i strömmen. 

Artikel om den stora dikesrensningen vid Finby ström år 1955

Karta från 1650

Då jag före en tid sedan började intressera mig för den gamla postvägen över fasta Åland fann jag att vägen gick i mina hemtrakter. En mycket intressant beskivning över strömmen i Finby finns på en karta från år 1650, uppgjord av Hans Hansson. Angående strömmen skriver han: "Denne strömen kallas Finby strömen, hafwer i företijden waritt godt idefiske. Och eny eij somlige åhr wankar wacker fisk. Grannar tilll Samma ström ähre Finneby Wijvasteby Persby oh Persnäs".

Bönderna slogs.

I en gammal årgång av Åländsk Odling hittar jag lägenhetsägare Alexander Wilhelmsson, född år 1882 i Finby, som berättar om fisket här. Har berättar att bönderna i byn fiskade lake, brax, mört och abborre med  

"strömryssjor". De var likadana som nuvarande ryssjor men saknade arm.

Varje bonde i byn hade en stock ute över strömmen och från stockarna sänktes ryssjona ned. Han berättar om att bänderna turades om i fråga om bästa fiskeplats och att ett tiotal stockar fanns i strömmen och att varje stock hade fem eller sex ryssjor. "Då fisken steg i strömmen vistades bönderna hela nätterna nere vid sina fiskeredskap. De hade eldar uppgjorda längsmed strandslänterna och sovo vid dem" berätttar Wilhelmssson och konstaterar avslutningsvis att "trots att fiskerätten var noga reglerad förekom ofta slagsmål mellan bönderna"

Lägga ut " värckar"

Om stridigheter om strömfisket har också Carl Ramsdahl skrivit med utgångspunkt från Ålands domböcker för år 1625. Vid ting i Sund 1632 ålades hela socknen att rensa upp i Finby ström.

Den stora slätten väster om strömmen kallas för Värsslätt. Jag har alltid undrat över namnet men kanske svaret finns här, i strömfisket. Att lägga ut värkar, "Wärckar" var en urgammal, i lag reglerad fiskemetod. Att ett område som det här, med flera byar inblandade, satt sina spår i namnskicket är naturligt. Slätten blev först att heta Verkslätten, sedan Versslätten. I storskiftes dokumenten från 1760-talet benämnes slätten Värsslätt.

Johan Granlund