Glo eller klo?

Skattläggningskarta över Persnäs näset år 1799

Här ovan ser vi en vackert kolorerad karta över Bomarsundsområdet som det tedde sig i slutet av 1700-talet. 
Vid besök på Riksarkivet i Stockholm våren 2011 hittade jag denna kartserie som består av flere olika upplagor av kartor över området. Denna karta är egentligen en uppdatering av lantmätare Joh. Granells karta från 1786 som i sin tur härleds från Hans Hansons kartografi över Sund och Persnäs området år 1650.
Vi får vara stolta och glada över detta Hansonska arbete i Sund för hanslutförde aldrig kartografin över hela Åland emedan han blev kommenderad till fasta Finland.
 
Nå vad har då denna karta för samband med rubriken? Jo för att mitt i kartan ser vi Gloträsket som det såg ut i äldre tid på Persnäs näset vid Svinesund.
Onsdagen den 20 februari 2013 ingick en artikel i Nya Åland om ett vägnamn i Lumparland, Gammelklovägen. Ortsbefolkningen ställer frågan vad namnet egentligen betyder. Frågan går då vidare till namnvetare Leila Mattfolk vid svenska avdelningen på Institutet för inhemska språk i Helsingfors. Enligt Mattfolk härleds slutled - klo  i ortsnamn ibland från kloliknande platser. Hon säger vidare att dessa platser oftast är sänkor och odlingar i dem.

Jag slår då upp ordet klo i samma instituts lista och läser följande om det:
Klo, i ett 20-tal namn på sänkor el.dyl. Enstaka namn på -klo som förekomma på Åland. Betydelsen av klo är oklar, mumera är tänkbart att namnen har åsyftat kloliknande platser, ex. Kärringklo i Sottunga.

Då jag läser vidare i listan och söker upp glo läser jag:
Relativt vanliga är också namn på -glo, som uppgår till inemot 600 namn i alla delar av området, de flesta i Skärgårdshavet, exx. Laxglo i Kumlinge, Bockholmsglo, Mjäldgloet i Föglö och Bredskärsgloet i Brändö. Ordet glo har angetts vara levande i dialekten för "grund vik eller infjärd" (FO). Orterna har i allmänhet legat långt inne i land och liksom det gamla Gloet i Helsingfors tidigt blivit uppgrundat. I äldre tider har många av dem utan tvivel varit små infjärdar med flera inlopp.

I ett mess i en av lokaltidningarna skriver "pensionerad sjöman": Klo är nog en avledning av Glo i artikeln om Gammelklo i Lumparland.
Personligen så håller jag med honom. Det måste nog vara något misstag som begåtts av någon kartograf i tiden.
 Men det återstår att göra forskning i saken. Hur benämdes platsen i gamla skattläggningskartor, storskifteshandlingar, domböcker och syneprotokoll?

Vi återgår till kartan över Persnäs näset.

Emedan texten är lite svårläslig vill jag delge den till er, eller om vi säger så: Jag skall försöka göra det.

Charta öfver Pärsnäs- Persby och Wifwaste Byars Näsäng. Sunds Sokn på Åland af Åbo och Björneborgs Läner författad år 1799 af  Eprahim Johan Granell

I väster ser vi Svinö Sund och i öster Persnäs Grändens ägor taga Här Vid.
I söder hittar vi: Gin Wärcka Wiken
I öster ser vi antecknat: Draghagen och Skarpans Lindor.
Draghagen betecknar troligtvis en plats för halning av båtar mot land.

I norr ser vi, Finby Ström med bron över strömmen. Invid läser vi, Sikvarpet och torpet intill heter Strömstorpet med sina uthus.
Väster om bron har vi Finby Äng på denna sidan.

I mitten av kartan ser vi Glo Träsket med Glodiket som mynnar ut i Svinö Sund.
Invid diket ser vi Rörvassa, troligen en plats där man tog vass för uthustaken.
Vi ser Svinö skogen. Denna del av området var längre bak i tiden en avskild ö. Numera finns namnet kvar i Svineör som ligger några hundratal meter ute i Lumparn.

Den text som finns inne i Glo Träsket lyder:

Glo Träsket, som i afseende till 1650 åhrs charta finnes afritad ansegligen igenlandadt och har gått från Salt Sjön Swinö Sund hwarefter nu allenast befinnes ett dike. Lika så har samma Glo sträckt sig upp till Dragshagarna.
Denna plats användes troligen fordom som ett ställe där man halade upp sina båtar.

En text som kanske förbryllar är beteckningen Persnäs Grändens ägor Taga här Wid.
I äldre tid benmndes Persnäs området som Persnäs Gränden. Detta efter att vägen från Träsk emot Skarpans gård var en återvändsgränd. Den slutade vid gården. Denna tid fanns ingen väg emot Bomarsund som tillkom långt senare mot 1670-talet då postvägen började gå till denna plats. Tidigare gick alltsedan medeltiden den stora landsvägen över Åland emot Delvikområdet och Mångstektasidan för vidare färd emot Vargata. Detta kan vi se i Hans Hanssons karta över Finby och Persnäs från år 1650.

Kartograferat i Godby den 22 februari år 2013

Johan Granlund