lördag 2 februari 2013

Ilandflutna namnbrädor i Föglö skärgård





Här ovan ser vi några namnbrädor som flutit i land i Föglö. Det är Jölner, Julie Michel, Japan och Thurö.

Då man arbetar med något uppslag är det lätt att man halkar in på sidospår. Så även i detta fall.
Jag höll nämligen på och försökte få uppgifter om champagnevraket som jag tidigare i denna blogg redogjort för. Då stötte jag på uppgifter om andra förlisningar och namnskyltar som fanns i sjöbodar runtom på Åland.

En dag såg jag i en av lokaltidningarna en artikel angående ett informationsmöte om champagnevraket. I artikeln berättade skepparen Henrik Karlsson att då han var intendent för Ålands Sjöfartsmuseum hade från Föglö inlämnats en namnbräda med namnet Julie Michel. Denna namnbräda kunde vara intressant för forskningen runt vraket. Jag läste med intresse och tog sedermera kontakt med museet angående skylten. De kunde då inte på rak arm säga om de hade den men skulle undersöka saken. Efter ett tag återkom Anna Grönblom per mail och berättade att de har hittat namnbrädan.
Hon berättade dessutom att av Henrik Karlsson har hon fått uppgiften att namnbrädan inlämnats år 1995 av Ingvard Lievendahl. Den hade tidigare hängt upp och ned i en sjöbod. Donatorer var ett par systrar från Björsboda som äger boden tillsammans.

Jag började då studera tidningsuppgifter ur det Digitala Tidningsbiblioteket för tiden 1830 -50. Åren runt 1940 fanns uppgifter om att ett handelshus i Riga, Mitchel & Company ett antal år levererat mycket vin och champagne till Finland. Annonser om detta fanns även i huvudstadens tidningar samt för Viborg stad. Där annonserade man "Änkan Qliquets champagne" ett antal gånger. Efter ett tag upphörde annonserna.

Anna Grönblom gjorde även en kontroll i Lloyds register i London men något fartyg med det namnet hittade hon inte. Jag hade även kontakt med registret med samma resultat. Skepparen Ole Lundberg har även bistått i efterforskningarna genom att kontrollera med London Metropolitan Archives. Däremot hittade han en efterföljare med namnet Julie Michel i American Lloyds register, en bark med tysk flagg. Fartyget var ombyggt i Rostock 1861 och besiktigades senast i Philadelphia 1869. Kan detta vara arvtagaren till namnet efter att galeasen förlist? För att hitta denna nål i höstacken får man ha stor envishet och god fantasi.

Jag är av den åsikten att namnbrädan till det mystiska s.k. champagnevraket finns eller har funnits omhändertagen i Föglö. Vi vet av musibyråns informationer att galeasen sjönk rätt ned med fören före och att akterspegeln blåste ur emedan denna är försvunnen. Med den också namnbrädan. Detta vrakgods har med allra största sannolikhet omhändertagits av Föglöbor och en riktig skärgårdsbo bränner inte upp en namnbräda utan han hänger upp den ovanför dörrposten till antingen hemmet eller i någon sjöbod. Denna namnbräda återfanns ju även i närheten av haveriplatsen. Av utseendet att döma är det en typisk galeasbräda.
Vi jobbar vidare i frågan.

Även historien om Jölner är intressant men på ett annat sätt. I krönikor utgivna av Föglö Hembygdsförening,
Föglö 2 och Gammalt och nytt i Föglö berättas om omhändertagna namnbrädor i vattnen runtom Föglö. En av artiklarna berättar att den kände författaren Arvid Mörne en dag gesökt Klåvskär och där funnit namnbrädorna efter Japan och Mjölner. Jag kontaktade då ägaren till ifrågavarande stuga bosatta på Föglö och unga herren i huset kunde inte på rak arm säga vad som fanns i sjöboden men lovade mig att vid nästa besök där titta efter. Han återkom efter en vecka och sände mig per mail fotografiet av namnbrädan Jölner.
Vad var nu detta, skulle det inte vara Mjölner?
Nu till Wikipedia. Där framgick att båda dessa namn är tagna ur den fornnordiska mytologien. Mjölner var åskguden Tors hammare och Jölner var ett annat namn för hans fader Odin. Odin eller Oden, Jölner, var krigs, skaldekonstens och julens gud.
Då kommer vi till frågan, hur kunde Mörne minnas så fel, hade han tillfogat ett M då han skrev ner berättelsen eller hade någon sågat bort bokstaven M då man hängde upp den i sjöboden? Så der det inte ut emedan hörnen är lätt avfalsade och snittytan ser lika gammal ut. Dessutom blir det då för långt avstånd mellan bokstäverna.
I alla fall blev arkivpersonalen glada på Sjöfartsmuseet emedan de nu hade uppgifter varifrån namnbrädan för Japan kommit till museet. Någon Jölner hade de då aldrig hört talas om.

I publikationen Föglö 2 omtalas namnbrädorna för Japan och Thurö. Nu meddelade man på museet att de hittat skylten för Thurö. I det Digitala Tidningsbiblioteket hittade jag en hel del uppgifter om fartyget. Det var ett danskt skonertskepp som seglade mycket på Östersjön och Finska viken. ända fram till 1910. Det försvann sedermera från skeppslistorna och förlisningsåret var troligen detta.

En dag meddelade Anna att de hittat en namnbräda till med namnet Ilmatar. I skrivande stund kan jag inte hitta en bild på henne. Denna har flutit i land på Prästlandet i Föglö och omhändertagits där någon gång efter första världskriget. Donator var en kvinna från Skogboda. Sageskvinnan berättar att namnbrädan hängt på en väggen i en sjöbod i Bredvassa i Föglö Prästlandet. Sägnen säger att skutan gick under med man och allt.
Namnbrädan skänktes till museet år 1988.


Nedpräntat den 2 februari år 2013

Johan Granlund


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar