måndag 4 februari 2013

Mickel Olofson från Feela i Persnäs, kunglig sekreterare

Skattläggningskarta för Persnäs från 1765,  nuvarande Norra Bomarsund.
                                             

I medlet av 1500-talet, året är okänt, föddes i Persnäs på torpet Feela en person som i Svea rike gjorde en enastående och formidabel karriär. Hans namn var Mickel Olofsson, eller Michill som han i ett brev till Axel
Oxenstierna kallar sig. Mickels födelseuppgifter är okända och om hans uppväxt är än så länge outforskat. Det är endast nämnt att han hade gått i latinskola.

I Svenskt Bibliografiskt lexikon finns en diger biografi över hans verksamhet och där säges att han härstammade från Åland och hade fädernejord där.

















 Svenskt biografiskt lexikon, Lars Olof Skoglund


I Upplands Fornminnesförenings tidskrift av år 1876 säges att han är begraven i Börje kyrka i Uppland. Hans änka fick behålla Sommero på Föglö oh Fåröö i Sunds socken på Åland.

I urkunderna ha Mickels hemgård fått många olika namnbetekningar såsom Feela, Fählä, Fula, Fälö, Fårö, Fählöö samt Färöö.
I ett tingsprotokoll från 1641 sägs att "Fula" är ett hemman om 112 jordmarker som salig Michail Ollson fordom sekreterare, år 1641, hade i Possession och tog utlagorna av. Vidare sägs att varken före eller efter det året "nutit uthlagorne af" Fählöö hemman vilka årligen till Castelholms Slot årligen kombne.
I gamla skattläggningskartor kan man se utmärkningen av Feela och undertecknad anser att det borde legat i
närheten av Palmroos fastighet. I området finns husgrunder med till synes enormt tjocka väggar.

I en skattläggningskarta från 1765 över Persnäs står Feela som no 96. Vidare framgår "Fählöö torp och åkergjärdan av sandjord bestående, finnes ej heller av Hans Hansson upptecknad, men berättas vara uppodlat av no 80 Skogshop".

En annan uppgift gör gällande att Feela är den gård som sedermera blir Skarpgården, alltså det nuvarande Bomarsunds gård. Denna gård skall senare hysa många personer med förnamnet Olof. Frågan är alltså om det var Feelafolket som då utvidgade sina domäner.

Vi rör oss alltså i de gamla trakterna som hette Persnäs, ett byområde på nordöstra sidan av de s.k. Finbyvikarna. På 1700-tals skattläggningskartor ser man att här gick postvägen mellan Sverige och Finland och från kartan kan man tydligt avläsa att man kallade vägen för "Sunds Gränden". Detta romantiska namn passar väl in i den underbart vackra trakt där tre bondgårdar Lagmans, Persnäs och Skarpgården ståtade i solnedgången tillsammans med de små torpstugorna som låg däromkring. Befolkningen i detta område fick vid den ryska annekteringen 1810 riva husen, ta sitt pick och pack med sig och flytta till Saltvik.

Hur kommer det då sig att lantmätarna ända in i sent 1700-tale skrev "Sunds Gränden" trots att vägen senare gick ner till Bomarsund? En gränd åsyftar ju någon väg som slutar vid ett visst ställe och man får fara tillbaka. Så var det i äldre tid. Sunds Gränden slutade vid Skarpgården.  Den väg som vi i dag ser går över Versslätten och vidare ned mot Bomarsund fanns inte i äldre tid, Området var för låglänt och bönderna drog sig i det längsta för att anlägga kavelbroar. Vägen gick alltså runt vikarna och slutade vid Skarpgården men namnet Sunds Gränden fanns länge kvar i folks medvetande.

I en artikel i tidningen Åland skrev undertecknad en artikel om Michel Olofsson, vilken finns i kopia i denna blogg. Artikeln berättade om Michel Olofsons verksamhet utgående från Svenskt Biografiskt Lexikon. Denna biografi är skriven av Lars Olof Skoglund och finns i band 25 under Mickel Olofsson på sidan 491. Bokserien finns i Mariehamns Stadsbibliotek.

En senare utkommen bok även den införskaffad till Stadsbiblioteket, "Den skoningslöse", finns en biografi över Karl den 9-de, författad av Erik Petersson. Här upptas även den roll Mickel spelade i flera tiotals år under den omtumlande tid då arvet efter Gustav Wasa satte sina djupa och blodiga spår i Sveriges historia. Mickel var i högsta grad en central figur i alla dessa skeenden. Under rubriken: Karls nyordningar läser vi att: Under sin tid i Nyköping hade Karl omgivit sig med ett furstligt råd som haft ett visst inflytande i styret av hertigdömet. Mest att säga till om hade dock ett antal ofrälse sekreterare. När Karl blivit kung fortsatte han på den linjen - han lät ofrälse eller lågfrälse sekreterare få stort inflytande i centralregeringen i Stockholm på bekostnad av högadeln. Av de ofrälse sekreterarna som kung Karl hade i sin tjänst var förmodligen Mickel Olofsson den mest inflytelserika. Han var jämnårig med Karl och kom ursprungligen från Åland. Som skrivare hade han börjat i Karls kansli i Nyköping i början av 1570-talet och arbetade upp sig till sekreterare år 1585. Unde striderna mot Sigismund var Mickel O, Karls mest förtrogne anhängare, och han användes av Karl som medlare mellan riksråden och Sigismund.

När kung Karl reste över till Estland sommaren 1600 reste Mickel med som chef för fältkansliet. Mickel fortsatte avancera då Karl övertagit kungamakten år 1603. Mickel hade fått stor makt i riket men adlades märkligt nog alddrig. På så vis kunde Karl fortfarande ha kontroll vöer sin sekreterare. Mickel får räknas som den mest representativa av de herrar som hade Karls förtroende. Under hösten 1609 var Karl svag och låg till sängs. Regerandet fortsatte i hans namn men det var mest männen runt omkring som fattade de löpande besluten. Karls trogna skara av sekreterare med Mickel i spetsen har tagit över det mesta av det löpande regeringsarbetet. De visste vad kungen ville i de viktigaste frågorna och kunde därför agera i kungens namn.

Jag vill i detta sammanhang referera till en annan bok "Uppkomlingarna" av Svante Norrhem. Den handlar om kanslitjänstemännen i 1600-talets Sverige. Denna bok finns inte på Stadsbiblioteket men kan fjärrlånas.
Här har Norrhem djupdykt i de olika handlingar och brev som finns bevarade och Mickel finns omnämnd på ett flertal ställen.
Att "Skriva till Kungs" är ett välkänt uttryck från gamla Sverige. Detta var inte alla gånger så lätt och många tog därför omvägar via hans sekreterare, ja ibland via sekreterarnas bekantas bekanta. Allt för att uppnå så snabb behandling som möjligt.
Bland olika typer av ärenden nämner Norrhem att ca. hälften av ärendena gällde privata oh rent triviala ärenden och den andra hälften statsangelägenheter. För att uppnå så stora fördelar som möjligt använde man ibland kanaler som ledde fram till sekreterarna som i sin tur skulle tala med kungen säger han.
I ett fall nämner han om huru en brevskrivare gått via två mellanhänder för att alls komma fram till Mickel. I ett annat fall ville en Karl Horn att sekreterare Mickel skulle lägga ett "gott ord" hos Hertigen för en viss ryttmästare. Mutor var inget okänt fenomen denna tid. Man ansåg det vara lönande att först betala en sekreterare emedan han hade möjlighet att inverka på ett visst beslut.

I genmälet efter Mickel Olofsson sägs att han var smidig i alla sina kontakter, en klog och slug man, som visste hurhan skulle agera i alla lägen. han äverlevde alla utrensningar och var den ende av de ofrälse sekreterarna som fortsatte sin tjänst hos Gustav II Adolf och märk väl, han började sin karriär hos Johan III som tidigare stod i konflikt med kung Karl.

En fråga man ställer sig är hur en person kommande från så enkla förhållanden och endast gått i latinskola, kunnat uppnå en sådan makalös position denna tid. Utgjorde närheten till Kastelholms slott en språngbräda för den kloke pojken? Det är en fråga vi aldrig får svar på.

Mickel Olofssons grav ligger mittemot högaltaret i Börje kyrka i Uppland. I kyrkans gravförteckning står:
här under ligger begraven:

Erligh Wälwiljs ok Welbetrodd man: S Michel Olofsson: KON MAY och RIJKSENS SECRETERARE hvilken i Herranom afsomnade den 4 juni 1615.

Nedskrivet den 4 februari år 2013

Johan Granlund

Karttexten lyder:

Geometrisk Charta öfver Persnäs som är ett utbygge av Persby.
Med flere dess med Interessenter, uti det Så Kallade  Gränden
Beläget på Åland och Sunds Sockn Afmätt Dels uti Junii och Dels uti Julii Månader år 1765
AF Anders Norrstedt

Tager Emot Sam=fälte Skogs=Betes= och Utmarc=hen Til den så Kallade Sunds Gränden.

Vägtext: Allmän Byväg till Persby ifrån Allmänna Post och Landsvägen genom Persnäs.

Vattenbeteckningar:

Del Af Frisk Siön

Östra=elleer norra= Siöwyken Kallad

En Del Af Frisk= Siön
Norra Wiken Kallad

Gränsbeteckning:

SkifteInägor, Samt Finnbys uti Sunds Sockn Möta

Mickel Olofssons grav, Börje kyrka i Uppland
Mickel Olofssons namnteckning på ett brev till Axel  Oxenstierna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar