Grande kanal i Venedig
Vi hade som jag tidigare berättade uppsökt Sankta Lucia och sett hennes undersköna gestalt liggandes i en kista i Jeremia basilika. Vi var uppfyllda av salighet och helighet och vi ville ta hela världen och framförallt Italien och Venedig i våra famnar. Vi hade efter besöket hos henne börjat skänka mer och mer pengar till alla tiggare som låg framstupa på gatorna, inte bara skarpmynt utan även sedlar prasslade vi fram ur fickorna.
Föga anade vi att bara ett dygn därefter skulle vi och våra själar anfallas av hela "Hälvitäs" härskaror. De kom framseglande i sina drakförsedda gondoler och visade sina alienmålade ansikten.
Akt no: 1 kan börja.
Vi, jag och min hustru Marina, våra vänner Ludmila och Vasilij från Saratov, hade då i två hela dagar gått tiotals kilometer längs Venedigs smala gator, över hundratalet broar och plaskat i decimeter högt gatuvatten. Nu ville vi för en liten stund se Venedig från en annan vinkel nämligen från vattnet.
Venedig genomskärs av en massa små kanaler kors och tvärs men från söder mot norr slingrar en stor kanal likt en boaorm, Grande Canale. På denna kanal kan man åka olika slags flytetyg mot betalning och vi valde att från den södra sidan av staden åka upp mot norr.
Vi löste fyra biljetter i en bur nere vid kajen, frågade mannen i "butkan" om vi skulle hinna åka sträckan om vi löste en 7 euros biljett för 1 timme. Jo, det skulle gå bra, båten kommer om en stund sade han och vi gick ned mot kajen. Det skulle vara linje 2, så vi måste gå över en båt för att komma till den rätta. Klockan var då ungefär 13.15 på blanka dagen.
Akt no: 2
Väl ombord var det ingen som tog emot oss, men vi satte oss i alla fall ned i fören och där satt redan en mängd människor, det kom även andra ombord efter oss.
Båten startade och klockan var då ca 13.30.
Vi hade inte suttit många minuter förrän det plötsligt står två personer, en man och en kvinna, vid vår sida och frågar bryskt efter våra färdbiljetter.
Yes, yes, sade jag och visade våra fyra biljetter som jag råkade ha på mig. Vår kommunikation gick på bristfällig engelska.
Nu var deras ansiktsuttryck bistra. De hade onda ögon. De hade smala ihopknipta munnar båda två.
What is the question, undrade jag, what is the problem?
Jo, vi hade inte följt instruktionerna för resa. Vi hade inte stämplat biljetterna i apparaten som stod invid landgången. Vi hade åkt flera gånger av och an på kanalen påstod de.
But, but, but, we just by the ticket in the shop! What is the problem? I want to go away from that ship emidlitly!
No, you go nowhere from here, you have to give us your passport or pay us 59 euro per person and if you not follow our instructions we take you to the polisstation!
Nu hade det tänt hus i helskota i Granlund så han böjade skrika, men min ryska vän tog mej i armen och sade att jag skulle lugna ner mej.
Nu insåg jag att anfall i alla fall är bästa försvar så jag frågade efter deras legitimation och vilka de var. Vi är poliser sade de och om ni inte betalar dessa böter så tar vi passen av er.
Men ni har ingen uniform, var är er legitimation, vad är ni för ena? Frågade jag.
Här är vår polisnummer sade de och halade fram sina förhörsblock. Där stod deras namn och numror påstod de.
För mig var detta som en ond dröm som jag helst ville slippa från.
Akt no: 3.
Vi betalade böterna. De var uppdelat i en bötesdel om 52 € och en ny biljett a 7 €. Vi betalade således 236 € ur vår resekassa. Jag minns ingenting av båtresan.
Vi steg av vid slutmålet, invid järnvägsstationen och bussplatsen. Precis där vi för tre dagar sedan hade stigit av bussen då vi alls kom till staden. Poliserna steg också av.
Men så slog det mig, vad står det egentligen på biljetterna vi köpte?
Ja, ni ser själva, våra fyra biljetter var alla köpta mellan klockan 09.10 och 09.11 på morgonen.
Den galningen i kassan hade skruvat klockan tillbaka 4 timmar i apparaten!!!!!!!!!
Jag förstod nu varför de hade spänt på oss direkt då vi kom ombord.
Nu brakade det löst i min hjärna. Poliserna som bötfällt oss hade ännu inte lämnat oss. Jag sade ! Hit med mera poliser, ni klarar inte av det här! Gangstrar är vad ni är, maffia!
Yes sade de, gå upp till polisstationen här invid och gör en anmälan. Ni har 30 dagar på er att klaga på detta och här är blanketten.
Vi började gå emot stationen, väl framme var den stängd men då vi gått en bit såg vi två poliser gå på gatan, en kvinna och en man. De var mycket vänliga och tillmötesgående och vi bad om deras hjälp. De ringde till en inspektör för detta färjbolag och han råkade faktiskt vara i området. Han kom fram emot oss och lovade att undersöka saken. Han ringde då ett par samtal och efter det sista samtalet så konstaterade han: Jo, biljetterna är köpta på morgonen, precis som där står.
Nu förstod vi att vi hade att göra med kriminella personer så jag sade att nu går vi in på polisstationen och gör en anmälan.
Denna är gjord.
Jag har även sänt in den formella anmälan som skulle göras inom 30 dagar.
Min sista kommentar i brevet lyder: Om inte Ni inom 30 dagar har återbetalt de stulna pengarna kommer ni att bli anmälda till EU i Strassburg. Även i Italien bör vi som turister ha mänskliga rättigheter.
Jag har nu väntat på svar i 3 veckor.
Här är apparaten där vi borde ha stämplat våra biljetter före vi gick ombord. Om detta sade mannen i kassan ingenting. Vi såg inte andra göra detta. Där fanns ingen bom eller spärr. Vi trodde att ombord skulle man ta våra biljetter så som man gjorde på resan över Gardasjön.
Klagat den 2 december år 2013
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar