Påskkort från 1950-talet
Glad Påsk! Ja så hälsar vi varandra i norden på svenska.
I Ryssland däremot hälsar man i dag varandra med att den ene säger till den andre: Hristos Voskres! Kristus är uppstånden Så svarar den andre med: Voistinu Voskres! Ja han är sannerligen uppstånden.
Vem kunde för 25 år sedan tro att denna sed skulle bli allmän i detta land, där religiositeten endast utövades inom hemmets fyra väggar och där allmänna gudstjänster fick firas i hemlighet i skogar och slutna rum.
När skall påsken firas? Jo, den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Denna formel hör till de ramsor jag aldrig kommer att lära mig utantill, kanske jag inte är ensam om det.
Den kan således firas som tidigast den 22 mars vilket den gjorde år 1818 och kommer att nästa gång göra år 2285.
Påsken kan senast firas den 25 april vilket den gjorde år 1943 och kommer att göra nästa gång år 2038. Om allt detta bestämdes vid det berömda kyrkomötet i Nicea år 325 e.kr.
Vår påsk har sina rötter som så mycket annat ifrån den judiska religionstraditionen. Den härstammar i sin första form från judarnas eller om vi säger Israels barns uttåg ur Egypten.
Vår nuvarande påskhögtid varar sedan gammalt i 50 dagar med fastetiden och avslutas i pingsttiden.
Den s.k. påskveckan börjar med "palmsöndagen", den dag då Jesus red in i Jerusalem på en åsna och folket strödde palmkvistar framför honom.
Måndagen kallades för "blå måndag eller svarta måndagen", det var den dagen skorstenarna skulle fejas och sotas.
Tisdagen kallades "fläsktisdag eller vita tisdagen".
Onsdagen var "dymmelonsdagen", den dagen påbjöds påskfriden. Då bytte man ut kyrklockans järnkläpp till en av trä, s.k. trädymmel. Dagen kallades även "askonsdagen".
Skärtorsdagen härrör från ordet skära alltså rena och tvätta. Den dagen tvättade Jesus lärjungarnas fötter samt åt nattvard med dem. Fram till 1700-talet fick man inte arbeta denna dag. I stället jobbade man med att skydda sig mot häxorna som for till Blåkulla. Man gömde alla kvastar samt målade kors på dörrarna.
Fredagen är som bekant långfredagen. Under denna dag arbetade man inte, utan klädde sig i svart och höll sig inomhus. Denna dag tog man även in påskriset som man skulle risa barnen med.
Påsklördagen samlade man ris och eldade brasor för man ansåg att denna dag återkom häxorna från Blåkulla.
Påskdagen, denna dag uppstod Jesus från det döda och nu avslutades fastetiden.
Annandagen återvände allt till sitt vanliga, är numera en röd dag i allmanackan och från 1920-talet inföll årets biopremiär i Sverige.
Påskmaten på Åland är med utgångspunkt från mina egna erfarenheter massor av kokta ägg, memma och palvat fläsk. Så var det i min barndom. Jag minns att vi skröt med hur många ägg vi hade stoppat i oss och rekordet hölls av en som vräkte i sig 20 stycken.
Äggätandet till påsk lär ha startat med att under fastetiden började hönsen sin värpperiod och levererade mycket ägg. Dessa passade man då på att äta upp till påsken. En naturlig följd av detta värpande var att de värpsjuka hönorna passade på att lägga sig i ägghögen och därav våra påskkycklingar på påskkorten.
Mina vänner i Ryssland äter i dag en kaka benämnd "Kulich" även kallad kex. Den består av en dessertkaka formad i rund form med glasyr på toppen.
5 nybakade Kulicher
Man äter även olika slags piroger samt pasha som är en kvargprodukt.
Här äter man även påskägg vilka man målat i glada färger. En del av äggen tar man med sig i en korg och för till kyrkan för att prästen skall välsigna dem med heligt vatten.
I Finland och på Åland äter man sedan gammalt memma. Det är en produkt som härleds från "det osyrade brödet" ur den judiska traditionen. Den är baserad på malt och senare har tillkommit socker och apelsinskalssmak samt äts med grädde o mjölk samt sockerströ.
Förpackningen som numera är av papper kallas för "riva". Namnet från den tid då man tog björkbark och tillverkade en fyrkantig ask av det.
I Sverige är denna maträtt ganska okänd och klassisk är följande berättelse: En finsk kvinna boende i Stockholm fick av sina föräldrar under kriget tillsänt sig ett matpaket innehållande bl.a. memma. På paketet stod som adress: Rouva Miuka Koskitar. Då den svenska tulltjänstemannen skulle syna paketet hade det gått sönder lite i ena hörnet just där memmarivan låg och lite av dess innehåll hade runnit ut. Då utbrast han: Aja baja, men man ser ju att det är "råa koskitar"!
En annan sak passande i sammanhanget. Det är för mig en gåta huru det finska folkets toalettbestyr måste benämnas som det ryska folkets heligaste högtid, Paska.
Jag har här haft glädjen att få dela med mig av min lilla samling av gamla påskkort.
Denna sed att skicka påskkort till varandra kanske numera har upphört men som allting annat kanske den kommer tillbaka en vacker dag.
Glad Påsk!
Hristos Voskres!
Voistinu Voskres!
Värpt i Godby påskdagen den 20 april år 2014
Johan Granlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar