Inte långt härifrån, i denna del av den vackra åländska skärgården, i Föglö invid Flisö hamn, verkställdes den, en arkebusering som var den mest makabra och spektakulära av alla avrättningar som skett på Åland. Det hände den 1 september år 1598.
Själva händelsen skulle föregås av en intrig vars preludium inte är långt ifrån berättelsen om sköna Helena och Paris ur den grekiska gudasagan. Liknelserna är många enligt den tidens bedömare.
Sköna Helena och Paris
Den avrättade kaptenen i hertig Karls flotta på krigsskeppet Lejonet var en yngling vid namn
Velam de Viik. Han var en så skön man att man ansåg att han hade stora likheter med den grekiska gudasagans Paris. Även den annars så hårdföre hertig Karl lär ha uttryckt sitt missnöje med domen.
Upprinnelsen och orsaken till avrättningen skall vi nu ta oss en titt på.
Albert Edelfelts berömda målning som berättar om huru hertig Karl river den döde Klas Fleming i skägget och säger: " Om du nu var levande skulle detta huvud sitta löst"
Invid står änkan Ebba Stenbock med en av sina döttrar.
Ebba Stenbock, för övrigt syster till Catarina Stenbock, Gustav Wasas andra hustru, hade efter hertig Karls övertagande av Åbo slott blivit tillsammans med sina döttrar satta i husarrest i Stockholm, hos en myntmästare vid namn Velam de Viik. Denne hade en son som hade samma namn Velam och han var kapten på det kungliga krigsfartyget Lejonet.
Sonen började sällskapa med en av döttrarna, de blev kära i varandra och ville gifta sig.
Nu insåg Ebba vilka enorma möjligheter hon hade att sätta igång en intrig och på något sätt komma åt hertigen som hon hatade. Han hade ju emotarbetat konung Sigismund som var hennes beskyddare på
Åbo slott. Där hade hon ju haft ett underbart liv med ständiga bjudningar och fester där uppassare, påkläderskor och kockar förgyllde hennes liv. Nu skulle hon hämnas på hertigen. Velam skulle bli ett verktyg för hennes ränksmideri. Hon ställde ett ultimatum för giftermålet: Du får min dotter till maka om du först gör mig en tjänst!
Sigsmund III Wasa, född år 1566, död år 1632. Kung av Polen, storfurste av Litauen och kung Sverige. Son till Johan III och Katarina Jagellonica. Sonson till Guastv Wasa och drottning Margareta. Gifte sig först med Anna av Österrike och därefter med Konstantia av Steiermark.
Velam gör nu sitt livs stora misstag. Han accepterar budet, tar emot den skrivelse Ebba tillsammans med en Samuel Lascy utarbetat. Det var en uppmaning till flottans kaptener att med sina namnteckningar på pappret svära trohet till konung Sigismund och vända sig emot hertig Karl.
Till villkoret hörde även att Velam skulle sprida osanna rykten om hertig Karl ombord på de olika fartygen.
Detta blev småningom känt bland det högre befälet och ryktet kom fram till den högsta krigsledningen.
Man visste att Velam hade ett papper, men var och hur skulle man få tag i det?
Flisö på Åland har i alla tider varit den plats där den svenska kungliga flottan ankrat då den legat och inväntat bättre väder eller annars avvaktat nya order. Nu låg man här sensommaren 1598 under de böljande striderna mellan konung Sigismunds och hertig Karl om herraväldet över Finland och Åland. Just vid detta tillfälle innehade Sigismunds sida Kastelholm slott.
Svenska örlogsfartyg här vid slaget vid Svensksund
Flottan leddes av Joachim Scheel, denne hertigens trogne amiral. Nu lägger man sig i vila för inväntande av bättre väder och nya order på redden i Flisö.
Vi återvänder till våra vänner kaptenerna och befälet på ett av flottans fartyg Blå Falken.
Underamiral Per Stolpe ställer nu till med ett dryckeslag till vilket även Velam de Viik inbjudes.
Här tömmes många glas som kastas i skottet och då stämningen blir hög kastar någon fram idén;
Vi spelar kort och fram med brännvinet!
Sagt och gjort, spelet börjar och man kommer överens om att efter varje sup slänga upp kläderna på ovandäck.
Då man sedan sitter i kalsongerna skickas en man upp för att gå igenom Velams byxor och vad hittar man där? Jo pappret alla sökt efter. Nu hade man beviset för Velams skuld, ryktet var sant!
Velam de Viik blir nu gripen och satt i arresten, väl bevakad.
Dagen efter ställs han inför en fyrtiofemmanna domarnämnd som leddes av amiralerna Joachim Scheel och Per Stolpe.
De fyrtiofem namnunderskrifterna och deras sigill som beseglar Velam de Viiks dödsdom.
Inför denna rätt genom klara bevis och vittnesmål bevisad om sitt förräderi, dömdes de Viik att sättas på fem stegel, ett straff som efter fleras förböner ändrades förmildrades till enbart arkebsering,
"efter gammal krigssedvana"
Fem stegel och hjul var ett urgammalt grymt pinoredskap. Det innebar att den dömde spändes fast på ett stort hjul som skruvats bort från ekipaget. På detta hjul bands då fången och man slog sönder alla ben i kroppen och såg noga till att han inte avled där. Efter halshuggningen eller arkebuseringen lades kroppens olika bitar upp som varnagel för människorna tills bitarna uppätits av fåglar och vilda djur.
Detta straff undgick så Velam de Viik men han fördes iland för avrättning.
Källa: Kastelholms slott och deras borgherrar, Reinhold Hausen.
Denna episod finns även i Beskrifning öfwer Åland av F.W. Radloff, sid 22.
Ännu svårare fick Skeps-Capitain Wilhelm de Wyk som af Clas Flemings enka Ebba Stenbock och flere, blef öfvertald att stifta myteri på Skeppen. Sedan Vice Amiralen Stolpe på ett besynnerligt sätt uptäckt hans förehafvande, dömdes han til döden, och skall domen blifvit verkstäld med 33 skott (38) . Werwing berättar att de Wyk endast blifvit arquebuserad, och at Härtigen med misnöje-förspordt hans afgång.
Velam de Viik, arkebuserades så den 1 september år 1598, fastbunden emot en tall på en av Flisö öarna i Föglö skärgård på Åland.
Nedpräntat i Godby den 22 januari år 2015
Johan Granlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar