onsdag 17 februari 2016

Böndernas Hus - 50-talets största handelshus på Åland





                                    Böndernas Hus som det ser ut i dag

För många ålänningar, förknippas detta hus med danslokalen Böndernas. Vad som för övrigt fanns i huset är för de flesta okänt. En del vet att i nedre våningen var busstation och kafé och en del
minns även Andelsslakteriets kolonialvarubutik samt Andelskassans kontor emot Styrmansgatan. Man vet även att i huset fanns ett litet hotell med några rum men att detta hotell från år 1954 bar namnet  Hotell Grand  är ganska okänt. Restaurangen med sina 13 fönster på andra våningen samt de 7 dubbelhotellrummen på tredje hade en strålande utsikt mot öster över Rönnbergs torg.




Böndernas från norra sidan. Här finns i dag b.l.a. Ålandstrafiken men förr var här Andelskassan och en livsmedelsaffär.



Fastigheten från söder.

Mina allra första minnen av Böndernas kretsar kring bussplan. Hit kom Sudhoffs bussen vid 9-tiden på förmiddagen och avgick kl. 17.00. Ibland satt vi inne i kafeet och där satt alla busschaufförerna och rökte. I Böndernas Hus fanns en fiskuppköpsavdelning och dit sände vi ungdomar våra fisksäckar på morgonbussen och tomsäcken med likviden i ett brunt kuvert kom tillbaka på kvällsbussen.



Busstorget framför Böndernas från 1970-talet.  Vi ser bussarnas rad och främst Wilhelssons bussen.
Herman Sudhoff var hans föregångare. I bakgrunden Bilhallen och Strand kafé. Personerna i bild okända.




Annons i tidningen Åland den 20 maj 1950.

Böndernas Hus
öppnas torsdagen den 15 juni.
Hotell - Restaurang
Specialbutiker.
Fisk - Kolonialer

Efter att Andelsslakteriets stämma i april år 1946 beslutat att inköpa tomten Styrmansgatan 1 startar så bygget av Ålands största dåtida handelshus i hörnet Torggatan - Styrmansgatan. Efter många turer och olika problem som skulle lösas öppnas så Böndernas Hus äntligen den 15 juni år 1950.




Böndernas Hus gör en rivstart och kör igång med dans lördag och söndag den 15-16 juni år 1950.
Orkestern heter Boogie Boys och musikerna är: Bo Berg, Erik Tudér, Erik "Ecki" Söderlund samt Sager Andersson.




Det tyder på att de övriga affärerna öppnades lite senare. Här ser vi en annons den 29 juni att man öppnar affärerna den 1 juli 1950, det finns kött fisk och kolonialer.

Låt oss ta en titt på hur allt började.



Till Åland och föreståndare för Sunds Andelshandel kom Klas Nyström i augusti år 1930 och verkade där fram till 31.3. 1934. Nyström blev därefter chef för Ålands Andelsslakteri.
Klas Nyström var född år 1904 i Liljendal och hade tidigare tjänstgjort inom kooperationen i Karis och Västanfjärd.
Han gifte sig med Aili Karlsson från Janses i Finby och de fick barnen Berit och Bengt.
Gården Janses fungerade under kriget i Bomarsund som högkvarter för de allierade styrkorna.

Då man studerar protokoll och tidningsartiklar kan man konstatera att direktör Klas Nyström var en mycket idérik och innovativ affärsledare som även hade talets gåva.  Hans tankar och planer över det nya affärskomplexet innehåller många moment som håller än i dag. Han såg människornas behov av flärd i en vackert belägen restaurang med musik och dans. Att inrätta konferensrum invid restaurangen som kan öppnas var en mycket god idé.  Den efter kriget uppvaknande turiststaden behövde mera rum för uthyrning. De resande behövde sitta och vänta en stund på bussen och få lämna in sitt bagage i tryggt förvar. Han tar i det fallet tag i ett problem som stadens styrande tuggat på länge. Livsmedelsbutikerna behövde fina kyl och frysrum och en rejält tilltagen kött- och fiskdistribution. Många av föreningarna på Åland behövde fina kontorsutrymmen i staden.
Man kan med fog säga att detta var ett " Maxinge " som var sextio år före sin tid.





I en skrift utgiven av Sven-Erik Heinonen kallad "Sagan om Böndernas Hus" kan man följa med  hela
händelseutvecklingen för detta projekt. Sven-Erik har på ett mycket förtjänstfullt sätt nedtecknat en mängd protokollsutdrag som visar hur allt började och när restaurang och hotellrörelsen sedermera upphörde och Medis flyttade in i stället.
Skriften finns till påseende på Ålands Landskapsarkiv. Men låt oss ta en titt på en del av protokollen.




På stämman den 30 april år 1946 i restaurant Miramar ordinarie vårstämma. Beslöts att inköpa tomten No: 5 i XIV kvarteret av stadsdelen 6 i Mariehamn. Lagfart erhölls i juni 1946.
Protokoll fört vid förvaltningsrådets för Ålands Andelsslakteri m.b.t. möte å kontoret i Mariehamn den 19 september år 1946.

Paragraf 4. Beslöts vidtaga åtgärder för uppgörande av ritningar och ansökandet av byggnadstillstånd för uppförandet av affärs- och kontorshus i Mariehamn.

Protokoll fört vid Ålands Andelsslakteris m.b.t. ordinarie höststämma å restaurant Miramar i Mariehamn den 9 november år 1946.
Direktör Klas Eklund föredrog planerna på uppförande av ett " Böndernas Hus ".
Beslöts att frågan skulle hänskjutas till förvaltningsrådet.



Protokoll fört vid förvaltningsrådet för Ålands Andelsslakteri m.b.t. möte å kontoret i Mariehamn den 13 juni år 1947.

Paragraf 1.
Beslöts enhälligt att omedelbart vidtaga med byggandet av affärshus i Mariehamn enligt nyuppgjorda ritningar och erhållet byggnadstillstånd. Att ombesörja byggets utförande och tjänstgöra som byggnadskommitte´ utsågs direktionens ordinarie medlemmar jämte suppleanter.

Protokoll fört vid Ålands Andelsslakteri m.b.t. ordinarie vårstämma å restaurant Miramar i Mariehamn den 28 april år 1948.

Paragraf 10.
Beslöts enhälligt att godkänna förvaltningsrådets beslut av den 13 juni 1947 att vidtaga med uppförandet av affärshuset Böndernas Hus å andelslagets tomt Styrmansgatan 1 i Mariehamn.
Som arkitekt och byggmästare utsågs Arne Sandberg från Helsingfors med nära anknytning till Åland.

Sven-Erik Heinonen skriver vidare: Dagen efter midsommardagen detta år togs första spadtaget till det affärshus som i fortsättningen skulle kallas Böndernas Hus. Det var fråga om ett byggnadskomplex av betydande dimensioner beläget på en tomt som väl måste betecknas som en av de förnämsta i Mariehamn från affärssynpunkt sett. Det kan nämnas att grävmaskinerna inte hade kommit in i bilden vid den tiden, så man grävde för hand hela grunden plus avloppet.


För att se vad dagspressen skrivit om bygget har jag plöjt igenom tidningen Åland åren 1948-1950.




Den 21 oktober år 1948 ser man den första artikeln i tidningen Åland om bygget. Den har rubriken "Böndernas Hus" - Går upp i höjden och är redo att ge lokal åt en modern bussbyrå - Moderna specialbutiker, bostadslokaler, restauration, hotell, ungkarlslyor och "Gölby" moderniseras.

Enligt andelsslakteris olika protokollsutdrag kallar man huset för Böndernas Hus men tidningspressen skriver genomgående Böndernas hus.

Vi skall läsa vidare i artikeln: "Böndernas hus" stiger i höjden allt vad det hinner. Just nu är det tredje och sista våningen, som muras upp, och taklagsölet blir visst något före jul. En av tidningens medarbetare gjorde härom morgonen en snabbvandring inom bygget med direktör Klas Nyström själv som ciceron.
- Här är alltså ingången från Torggatsidan, säger han, medan vi äntrar över ställningar och byggnadsmaterial. Till vänster blir bussbyrån fortsätter herr Nyström.
Bussbyrån? Herr Nyström lägger ut sina teorier.
- Det har länge varit tyst kring busstationens placering på det genom torrläggning nyvunna området nedanför Strandgatan, och när staden väl byggt vatten- och kloaknätet och fått folkskolebygget i hamn, så betackar sig nog de styrande fäderna att taga itu med busstationen, tror han. Därför har han tänkt att en bussbyrå skulle placeras under taket av "Böndernas hus".
Till byrån skulle höra ett kafé, rum för bagage o.s.v. Till höger om ingången, alltså norröver, blir det tre butiker, en för mjölk, en för fisk och en för kött, hypermodernt inredda med därtill hörande kylrum efter alla konstens regler, djupfrysinrättning och tvättstuga med mera sådant, i den 700 k.v.m. omfattande källarvåningen. I första våningen blir det en räcka kontorsrum för firman, lokal för Ålands Producentförbund och någon organisation därtill, b.l.a. Ålands Ungdomsförbund som tydligen ämnar uppträda med eget kansli. I andra våningen presenterar herr Nyström sin blivande privatvåning. Men här öppnar även stadens nya restaurang sina dörrar i en lokal som är 27 meter lång och 6 meter bred. Till denna hör 2 rum för sammanträden men genom skjutdörrar kan restaurangen vid festliga tillfällen förstoras. Vi klättra upp till tredje våningen, som är under vardande. I västra flygeln blir det tre bostadslokaler, i den östra åter hotell med 7 dubbelrum och 5 enkelrum plus ett sällskapsrum. Då bygget planerades och ritades tänkte sig företaget källarvåning och tre våningar därtill, men nu säger herr Nyström ha vi allvarliga planer på att i vindsvåningen inrätta 8 ungkarlslyor. Vilket kan vara väl betänkt i denna rumsbristens tid insköto vi.
- Tja, invänder herr Klas, firman har folk, som nu mer eller mindre bor i kappsäck och vi måste tänka på dem medan tid är, och vi är i farten med nybygget.
Direktör Nyström har mycket mer i stöpsleven. "Gölby" varmed han menar andelsslakteriets anläggning där skall moderniseras och kompletteras med en benförädlingsfabrik.





Den 21 december 1948 finns ovanstående artikel införd i tidningen Åland. Den är skriven av m.m.e alltså Axel Danielsson.

Taklagsöl och julfest
Senaste lördag vajade flaggor för höstvinden på tinnarna av "Böndernas hus", som visserligen av folkhumorn döpts även till något annat, men därom skall nu inte vara tal. Böndernas hus har från grunden, belägen ansenliga meter under jorden, stigit i höjden och det med stor raskhet. Man kan tala om en böndernas skyskrapa och överst blåste som sagt flaggorna i lördags.
Vid 1-tiden slogs det larm på bygget, timmermän, murare och allehanda yrkesmän lade ned sina grejor ty det dukades till bords i nedre våningens rymliga hallar. En härskara av damer hade mobiliserats. Berg av smörgåsar dukades fram, flankerade av tappra led av pilsnerflaskor. Allas vår Stor-Klas Nyström gick omkring och välkomnade. Arne Sandberg, byggmästaren, strök fram, småskämtade och raljerade om huset som står på hälleberget och inte är något Raseborg, som på ett visst annat ställe 18 km från staden. ( Vad man här menar är den stora nybyggda ladugård som rasade i Godby under en storm en tid förut)
Nåja nu blev det förstås tid på att bänka sig vid den lekamliga lustbarhetens bord. Där var nu borgmästare och råd, vilka Nyström först välkomnade.
Där var de två ledande herrarna från Kymre bruk i Hammarland, Lindqvist och Morén, arbetsledaren Einar Segerström och andra för tillfället inbjudna. Nyström hade ett ord för alla och svängde sej i vältalighetens former såsom han för sed hava kan. Han strödde en ros för byggmästare Sandberg som fnös av glädje över att huset nu mera inte ligger under jorden utan fastmer famnar den blånande skyn. Herr Klas presenterade sedan i stora drag bygget och vad det innehåller av lokaliteter från djupa källarvalven till taket i höjden som inte har långt till molnen.
Han förnekade inte att det saknades anspeglingar av mer eller mindre lyckad art, men dessa äro nu på god väg att komma på skam. Detta hus skall bidraga till att göra livsmedelsförsörjningen bättre och tryggare än hittills. Talaren tackade förvaltningsrådet för dess framsynthet.
Smörgåsarna voro inte små, utan stora och de sköljdes ned av jäsande pilsner. Den främste myndighetspersonen var borgmästaren Axel Kuffschinoff som äskade ljud och tackade för allt det goda som just nu vederfarits varjom och enom. Man ser i detta hus en åtgärd för att främja en allmän förkovran, sade han, varefter han önskade företaget all tänkbar lycka. Herr Nyström tog ännu en gång till orda och adresserade sig till arbetsledaren Segerström och den stora armé som vardagligt kallas männen i ledet.
Dagen var inte slut med detta. Andelsslakteriet inbjöd anställda och funktionärer med anförvanter på julfest å Societetshuset där de möttes av en tindrande gran. Klas Nyström var åter talför och välkomnade alla. - Nästa jul firas under eget tak sade han. August Nordlund fortsatte. -Vi sade han har under många år arbetat under primitiva förhållande, men i dag ha vi sett det nya bygget. Alla anställda göra säkert sitt bästa. På förvaltningsrådets vägnar riktade talaren ett varmt tack till alla och önskade en god jul och ett gott nytt år. Herr Viking Granskog talade på personalens vägnar och önskade god helg. Sedan gick programmet vidare med stor omväxling, deklamation, musik och små tal, rimkrönika och bygdemål. Herr John Moliis förde fiskarfolkets talan. Och sedan gick kvällens timmar vidare med i do da och dudelidej. Fru Ilse Ekblom-Helander och hennes man spelade och sedan ryckte ett annat musikaliskt gäng igång. Man trädde dansen på till.





År 1959 säljs Böndernas Hus till Ålands Andelskassa och Hilding Björklund är nu den nya chefen. Också han hade tidigare varit föreståndare för Sunds Andelshandel och det från år 1953.

Böndernas Hus är som sagt för de flesta förknippad med dansrestaurangen Böndernas.
En åländsk musiker som uppträdde där under 10 års tid är Albert Björklund från Mariehamn. Han och hans mannar  uppträdde under namnet "Böndernas hus husband" åren 1962-1972.




Här ser vi orkestermedlemmarna år 1965
På dragspel och orgel Albert Björklund, på bas Oskar Lindqvist, på trummor Rolf Ekstrand.



Orkestern år 1970.
Från vänster Rolf Ekstrand, Albert Björklund och Karl-Göran Karlsson gitarr och sång.

Albert berättar att vintertid spelade man två kvällar i veckan lördag och söndag och sommartid onsdag, lördag och söndag. Man började aftonens dans kl 20.30 och avslutade den 00.15 och sommartid 01.15. Danspassen varade i 45 minuter med 15 minuters paus. Repertoaren var traditionell dansmusik med melodier från 1940-1960 talet.

Under åren har där funnits många hovmästarinnor men Albert minns särskilt fröken Lindqvist  och
Ethel Ahlqvist. Under en tid drev Göta Erlandsson Böndernas  hotell och restaurang.
Under många år tjänstgjorde Egil Holmström från Sund som portier.



Böndernas Hus som tändsticksetikett.
Mariehamn tel. 11621, i medeltal 80 tändstickor.

Direktör Klas Nyströms son Bengt Nyström berättar för mig att han är uppväxt i kvarteret Böndernas Hus. Här hade familjen sin bostad. Han minns mycket väl byggnadstiden och  huru karlarna grävde sig ned till berget i leran som man skyfflade upp på lastbilar för hand. Lastbilarna hade inte på den tiden hydrauliska system så flaken vevades upp och ned för hand. Lermassorna körde som utfyllnad till Rönnbergs torg.

År 1972 upphör hotell och restaurangverksamheten och år 1983 flyttar Ålands Medborgarinstitut
"Medis" in i lokaliteterna.


Lite kvällsarbete den 17 februari 2016

Johan Granlund
En bondes son



2 kommentarer:

  1. Tack Johan, för väldigt intressant läsning. Böndernas hus låg nära mitt barndomshem på Köpmansgatan och jag fick som liten flicka gå med min mor till Andelsslakteriet och handla. Ibland fick jag en potatisbakelse, höjden av lycka! Jag har för mig att det fanns en bilaffär mot Styrmansgatan under tidigt 70-tal. Folkes Foto fanns där på femtiotalet, senare fanns även Ge-Foto.
    hälsningar Karin E.

    SvaraRadera
  2. Hejsan! Jag ber det ödmjukaste om ursäkt om jag stör :)
    Jag är studerande på ÅA och i min sökning om information om Godby under 1918 hittade jag din blogg.
    För tillfället forskar jag kring utländska flyktingar som enligt uppgifter skall ha ha tagit sig från Åbo till Eckerö med bland annat Godby som mellanstation.
    Jag undrar nu om du skulle ha någon som helst vetskap om denna arrangerade flyktingrutt i mars 1918? Jag undrar också över om du har någon som helst aning om var man kunnat inhysa större ekipage och huruvida du känner till (har hört om) en man vid namn Kapten Enqvist.

    MVH: Erica Helin
    PS. Du får gärna kontakta mig på min mejl, adressen är ericahelin@gmail.com

    SvaraRadera