onsdag 28 mars 2018

Sunds kyrka brann nästan upp för andra gången - i maj 1921






Fotografi av Sunds nedbrunna kyrka
Fotograf Anselm Sjöblad


Sunds kyrka på Åland, den till omfånget största, och frågan är om den även inte är den äldsta av nuvarande kyrkor, brann så gott som ned till grunden Trefaldighetssöndagen den 22 maj år 1921.

Här ser vi kyrkan i all sin nakenhet, som en ruin likt Kastelholms slott. Men den skulle återuppbyggas, inte utan stridigheter. Den gamla fejden mellan prosten Henriksson och delar av Sundsborna hölls vid liv likt en sjudande kolhög. Här skulle även domkapitlet hålla sitt vakande öga över händelseutvecklingen.






Första gången Sunds kyrka brann var år 1678 och då igenom ett blixtnedslag. Det torn som då brann ned och den kyrkklocka som smalt hade donerats av Katarina Stenbock som innehade Åland som sitt livgeding åren 1569 - 1603.

Äldre personer i Sund har hört berättas att det gamla tornet det Stenbock bekostade skulle varit mycket högre än det som senare byggdes efter 1678 års brand. Detta bekräftas av en tidningsartikel som fanns efter senaste branden och skriven av "Den fridsamme" Axel Danielsson från Tranvik. Han menade att tornet då var 50 fot högre (0,297 meter) alltså närapå 15 meter högre. Om man tittar på kyrkan i dag så kan det stämma. Tornhatten ser något tillplattad ut dikt emot stentornet.

Vi läser i F.W. Radloffs Beskrifning öfver Ålandh från 1795 följande: Tornet har Drottning Catharina Stenbock låtit bygga (alltså kyrkspiran ) och skänkte hon vid samma tilfälle en klocka, som nyttjades til år 1678, då et olyckligt åskslag den 26 Julii antände kyrkan och smälte klockan,

Valven verkar vara ett gott skydd emot brand som börjar i tak. Även denna gång tycks orgeln klarat sig för Radloff skriver: Orgelverk förskaffade sig Sunds församling redan 1672. År 1762 ombygdes detsamma för 4500 Daler kopparmynts kostnad och består nu af 10 stämmor.

Jag har inte lyckats hitta någonstans en uppgift över varför drottningen vid denna tid bekostar ett torn och en klocka. Hade det även då varit en kyrkobrand? I så fall är ju denna brand den tredje. Eller var det enbart en önskan om att hon ville att  "hennes kyrka" skulle vara den högsta på Åland?






Tidningen Åland den 25.5. 1921

Från lördag till onsdag.
Sunds ärevördiga gråstenstempel som av våra fäder för 6 århundrade sedan uppfördes har härjats av eld. De åländska stenkyrkorna, som räknar sina anor från tider då kristendomen här fick fotfäste, äro med rätta våra bygders stolthet. Med kärlek och vördnad hava de från släkte till släkte omhuldats och vårdats. Bittert och smärtsamt känner folket det, om de genom ovarsamhet skadas eller förstöras.

I ovannämnda tidningsreferat framkommer för första gången en antydan om att det skulle varit prosten Henrikssons kraftiga eldande som förorsakade branden, och som han sedan även blev anklagad för. Här måste jag nog hålla med prosten. Det åligger kyrkorådet i varje församling att ordna om att spisar och brandrör inte kan antända fastigheten. Givetvis eldar man ju för att få upp en viss värme och det kan inte vara eldarens fel om gnistor sprutar in under tak och i fyllningar.

Vi skall i nedannämnda tidningsartikel se att en varning fick ju kyrkoledningen redan några månader före branden, i januari samma år. Varför gjorde man då inget från ledningens sida?





Tidningen Åland av den 19 januari år 1921

Tillbud till eldsvåda i Sunds kyrka.
I Sunds kyrka höll elden på att komma lös i måndags på morgonen. Under söndagen eldades i kyrkans kaminer. Plåtrören blevo därvid upphettade och bland bråtet på kyrkans vid begynte det att knytta. Den utträngande röken syntes vida omkring.

Alltså man lämnar "bråte" intill eldrören ovanpå sakristian och kyrkans vind där eldrören går upp. Det låter väldigt märkligt och oansvarslöst av kyrkoledningen och kan inte varit prästens fel även det.
Varför åtgärdade man inte rörens isolering och dess närhet till brännbart material med tillräckliga avstånd från dessa? Man fick ju en kraftig varning i januari samma år, alltså fyra månader före!





Tidningen Åland av onsdag den 25 maj år 1921.
Nu kablar man ut den osannolika händelsen att Sunds kyrka härjad av eld.

Kyrkans inventarier och dyrbarheter räddade.
I söndags spreds över allt på Åland ett sorgligt budskap. Sunds vackra åldriga tempel hade härjats av eld. Elden kom lös vid halv 10 tiden och inom kort stod kyrkan i ljusan låga. Tack vare stenvalven, kunde elden dock icke intränga i kyrkan ehuru det vi flera tillfällen såg hotande ut. Det räckte icke länge innan av det vackra templet återstod endast gråstensmurarna och valven. Det smäckra tornet brann fullständigt ned och klockorna smälte.

Elden uppstod genom gnistor från sakristians kamin, i vilken eld uppgjorts. Spåntaket på sakristian fattade eld och denna spred sig omedelbart till kyrkotaket. Snart stod hela templet i ljusan låga, och det var en hemsk syn som mötte det tillskyndande släckningsmanskapet. Då elden först observerades funnos i kyrkan endast tre manspersoner och två äldre kvinnor. Hade en stege genast funnits till hands skulle elden antagligen kunnat släckas. Lågorna från taket slickade även fönsterbågarna, men lyckades dock icke nå kyrkans inre, som alltså undgick förstörelse. Så snart det stod klart att elden icke kunde släckas, begynte de nu talrikt tillstädeskomna bära ut allt flyttbart: Altartavlan, predikstolen, altarringen och kyrkokärlen fördes ut och bragtes i säkerhet. Elden hade också kastat sig över orgeln men tack vare mejeristen Anselm Sjöblads raska ingripande blev den genast släckt och orgeln var räddad.





Mejerist Anselm Sjöblad med en del av sin personal vid mejeriet i Sund Vivasteby.
Fotografi ur hans stora efterlämnade samling på över 600 glasplåtar som omhändertagits och framkallats av Lasse Åkerblom i Kumlinge.


Från den brinnande kyrkan kastade sig elden till prästgårdens ria som inom kort nedbrann varemot själva prästgården icke var hotad. Från rian tog sig elden till prästgårdens skog och Rosenberg lägenhet blev starkt hotad. Lyckligtvis mötte elden en dalsänka och blev där hejdad. Skogselden släcktes fullständigt i  måndags medan det ännu i måndags kyttade i mossan. Vid 3-tiden kommo medlemmar av Mariehamns FBK i bil till brandplatsen, men kyrkan var då redan härjad. För att skyndsamt komma till undsättning ställde "Norden" sin ångbåt till fri disposition för FBK.s motorspruta jämte manskap. Sprutan behövdes dock icke komma till användning. Norden återvände därefter omedelbart från Kvarnbovik.
Sunds kyrka var försäkrad i Ålands Brandstodsförening för 30.000 mark.





Einar Sundman, hemmansägare från gården Mattas i Sund Finby.




Kotka Nyheter den 11.6. 1921

Denna tidningsartikel skall vara en av ett 20-tal artiklar i landets tidningar som omskriver följande händelse.

Kyrkoherden i Sund insulterad i kyrkobranden

Vid branden vid Sunds kyrka inträffade ett ytterst uppseendeväckande intermezzo i det att församlingens kyrkoherde insulterades av en församlingsbo. Mitt under eldsvådan inträngde hemmansägaren Einar Sundman från Finby by i kyrkoherden, prosten C.E. S. Hermansson ämbetsrum och utfor mot prosten Henriksson i okvädningsord och sårande tillmälen. Han tillfogade dessutom Hermansson blånader i ansiktet och insinuerade att församlingens kyrkoherde var orsaken till eldsvådan. Saken kommer dock att lämnas därhän. Anmälan torde göras till domkapitlet.





Tidningen Västra Finland den 9 juni 1921

400.000 mark för att försätta Sunds kyrka i sitt gamla skick.
Av försäkringsbeloppet utbetalas endast 21.000 mark.
Kyrkomyndigheterna i Sund ha alla redan överlagt om erforderliga åtgärder för iståndsättande av det genom vådelden ödelagda torntaket. Ett förberedande kostnadsförslag slutar på omkring 400.000 mark vilket belopp står i bjärt kontrast till försäkringssumman för kyrkan som utgjorde 40.000 mark och i ännu bjärtare kontrast till den skadeersättning som Ålands Brandstodsförening utbetalda nämligen 21.000 mark.
Gudstjänster hållas för närvarande omväxlande i församlingens tre skolor, men är avsikten att så snart kyrkans fönster reparerats återförlägga gudstjänsterna till kyrkan.
I artikeln beskrives huru de olika kyrkoinventarierna med lätthet kunnat repareras emedan de inte skadades nämnvärt av hettan. Att tornvalvet höll för trycket när klockorna som nyårslyckor ramlade ned på valvet. Att kyrkoruinen liknar Kastelholms slotts ruin som dock är i bättre skick i dag. Att kyrktuppen ligger i farstun med annat bråte. att värmen var så kraftig även utanför kyrkan så att en gravsten söndervittrats.
Men avslutar redaktören, hade brandstegar och möjlighet att nå upp till sakristians tak funnits där branden började hade kyrkan kunnat räddas.

Vad vi ser av denna artikel så hade även här Sunds kyrkomyndigheter brustit i flera avseenden. Man skyller på prosten men satt med händerna i kors hela vägen fram till branden. Varför tog man inte reda på brandförsäkringens belopp samt vad där står i villkoren. Ålands Brandstodsförening, föregångare till dagens Ömsesidiga,  hade gjort alldeles rätt enligt alla färsäkringsvillkor i hela världen. Regeln om underförsäkring. Är försäkringsobjekt försäkrad till återanskaffningspris 10 gånger mindre än återanskaffning skall endast en tiondedel av återanskaffningskostnaderna utbetalas. Detta vid återanskaffning till nyvärde. Nu följde man ett belopp som säkert funnits sedan försäkringsbolagets början och även då var återanskaffningssumman troligtvis långt för lågt räknad.







Då kostnaden för att återställa kyrkan uppgår till 400.000 mark ser sig församlingsbor vistandes i Amerika sig manade att samla in pengar på frivillig väg. I en annons införd i tidningen Åland den 10.9 under rubriken Från Allmänheten listar vi följande personer och deras gåva.

Genom f.d. handlanden G.A. Lindström hava i Amerika vistande Sundsbor till förmån för Sunds kyrkas tornbyggnad förärat följande belopp i dollar.

Hilda Matson Finby                                                                                 2
Johan Lindholm Finby                                                                             1
Wilhelmina Matson Finby                                                                        1
Frida Johansson San Francisco                                                                 1
G.A. Erikson Kastelholm                                                                                    5
Edvin Johansson Finby                                                                              5
Edla Hammerstedt Mångstekta                                                                  1
Karl Häggblom Kastelholm                                                                       2
Uno Bryggman Finby                                                                                1
Emil Bryggman Finby                                                                                1
Victor Williamson Finby                                                                            5
Herbert Williamsson San Mateo                                                                 1
Hilda Anderson Sverige                                                                              1
John Blomqvist Finby                                                                                  1
Ernst Blomqvist Finby                                                                                 1
Gust. Sundlöf Finby                                                                                     2
Erika Nilson Finby                                                                                       2
James mehovski San Francisco                                                                    2
Totalt                                                                                                           35 dollar

Dessa medel ha av undertecknad emottagits av kapt. J.E. Johansson och gåvo vid inväxlingen
1.386 fmk. som genast överfördes till kyrkobyggnadskassan och kommer att till kyrkobyggnaden användas samt färför i laga ordning redovisas.
För gåvo och hågkomst ett hjärtligt tack!
Sund den 27 augusti 1924  M.A. Mattsson
Ledamot i kyrkobyggnadskommitte´n





Wasa-Posten den 5.4. 1924

Domkapitlet har givit order om att under en högmässa skall i alla landets kyrkor uppbäras kollekt för Sunds kyrkas återuppbyggnad. Här ser vi hur kollekten i Brändö kyrkas både finska och svenska gudstjänster tillfaller kyrkobyggnaden i Sund.





Tidningen Åland den 31 augusti år 1921
Entrepenadannons

Lördagen den 3 instundande september
kl. 12 p.d. utbjudes vid Sunds kyrka till minst fordrande påläggning av ett provisoriskt tak å den del av kyrkan varest torn framdeles uppföres. För åtagandets ordentliga utförande inom vid auktionen föreskriven tid erfordras vederhäftig borgen. Anbudens antagande eller förkastande förbehålles kyrkofullmäktige fortast möjliga prövning. Övriga villkor och bestämmelser delgives vid auktionen.
Sund den 27 augusti 1921. Kommitterade






Artikel i Hufvudstadsbladet den 24 augusti år 1921

Ännu förlöper alltså de inledande reparationerna smärtfritt vid Sunds kyrka, men detta skall bara vara lugnet före stormen. I följande artikel får man ännu ingen antydan om vad som är i görningen.

Reparationen av Sunds kyrka ordnas med lätthet. Arkitekt Nyström och dir. Rinne ha besökt templet.
Enligt artikel i Åbo Underrättelser erfarit ovannämnda herrar varit resta till Sund för att inspektera kyrkoreparationen därstädes och konfererat med vederbörande om arbetets utförande om det var i överensstämmelse med gällande förordningar.
Såsom tidigare nämnts ligger taket på själva kyrkan jämte vapenhuset nu färdigt och utgöres av cementplattor vilka kunnat bestrykas med tjära, varigenom takt erhåller en viss likhet med spåntak. Resningen är den samma som förut, emedan man vid utförandet av de nya takstolarna följt de kvarstående gavlarna. Arbetet med den nya tornspiran blir vilande till nästa år och utföres då enligt noggranna ritningar i överensstämmelse med den förra spirans utseende.
Ett vida svårare problem blir anskaffande av nya klockor emedan klockmetallen ligger kvar på valvet i form av jättelika "nyårslyckor" varav man får en föreställning om den ohyggliga hetta som vid brandtillfället utvecklades.




Sunds kyrka år 1845
Teckning Johan Knutsson, ingår i bokverket Finland framstäldt i teckningar av Zacharias Topelius



Ja nu har då tiden gått, under sommaren har man lagt tak på sakristia, vapenhus och långhus och dessa har man beklätt med cementtegel.
I midsommartid vandrar då den på den tiden kände landskapskamreren Verner Eker i omgivningen och får se resultatet. Han blir så ledsen och arg så han går hem och skriver följande insändare.






Tidningen Åland den 25.6. 1921
Sunds kyrka efter branden
Kan och får kyrkans tak läggas med cementtegel+
Signerad Verner Eker


Kyrkorådets beslut att lägga tak av cementtegel släcker alla hopp om en återställning av den vackra kyrkan, skriver han, och han fortsätter, men att lägga cementtegeltak på en kyrka från 1300-talet, det är enligt mitt förmenande att förstöra ett heligt och dyrt minnesmärke!
Man försöker lugna de upprörda med en fras. Cementteglen skall läggas på endast tillsvidare säger man, men varenda en ortsbo vet att detta tak blir kvar i alla tider, och man säger så endast för att lugna ortsborna. Och man frågar, varför cementtegel, jo svarar man dessa är brandsäkrare, kyrkan skulle inte brunnit om det funnits cementtegel då. Men detta stämmer ju inte, cementtegel skyddar endast från eld utifrån inte inifrån. Det var ju rökrören som förorsakade eldsvådan och där är på dem man borde riktat sin uppmärksamhet på! Följer man samma kurs som nu kommer väl tornet att få ett tak av galvaniserad plåt! Utbrister Eker med all rätt.






Tidningen Åland den 21.2. 1925

Så har då nästan fyr år förflutit och kyrkans torn har ett provisoriskt tak. I februari kommer så en annons om entrepenad för ett nytt torn.

Tisdagen den 10 instundande mars kl. 12 på dagen utbjudes medels entrepenadaukktion vid Sunds kyrka till minst fordrande uppförandet av kyrkotornets spirvirke samt dess läktning, förfärdigande av trappor, klockställ och hängning av klockorna m.m. allt med församlingens material.

Sund den 16 februari 1925 Byggnadskommittén.




Åbo Underrättelser den 19.7. 1925
Åländsk kyrka återställd efter härjande brand.

Inom kort skall från Sunds kyrkas torn klockornas klang åter ljuda över bygden och kalla folket till andakt under templets val. I mer än fyra år har den klangen varit förstummad.

Ja så skriver den välkände journalisten Axel Danielsson från Tranvik och han fortsätter,
Här är det ännu fullt med byggnadsställningar och man borde vara en sjöman på vaggande ben för att kunna ta sig fram på utlagda plankstumpar över avgrunden i tornets innandöme. Byggets entreprenör, som har silver i hår och skägg, hoppar emellertid omkring med en katts vighet.

Här uppe finnas kyrkans nya klockor som i dagarna gjort sin entrè i tornet. Klockor har alla sin egen historia. Att få klockor till Sunds kyrka var en utmaning i sig. Församlingen vände sig till staten med anhållan om bistånd och frågan löste sig galant. Från ryska kyrkan i Tavastehus kunde två klockor erhållas och nu är de på plats. På den ena klockan finns generalguvenör Bobrikoffs namn ingraverat.

Höga och vida välva sig trädens kronor över de dödas gravar vid kyrkans mur. den stilla aftonvinden susar i lövverket. Men högt över träden, upp mot det blå, reser sig tornet, det nya tornet på Sunds åt S:Johannes helgade kyrka. Och tornspiran ger stämning och helhet åt den gamla bygden.

Den fridsamme


Klingat i Godby den 1 april år 2018

Johan G. Granlund

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar